elin håkansson

Så till sista dagen som spenderats i staden tillsammans med familjen. Klockan halv åtta imorse var det dags för hela ligan att dra sig ur sängen och samla ihop ihop vårt pick och pack. Vi hade nämligen lovat oss själva att vara på Tate Modern redan när de öppnade vid tio. Konstmuseum ja, kanske inte min favoritsysselsättning men absolut värt ett besök. Antar bara att jag inte riktigt ärvt den där blicken för konst, själv omringar mig mycket hellre med fina fotografier och snygg design än en tavla av Picasso. Alla tycker vi som vi själva vill, men efter två timmar inne på Tate Modern hade jag minst sagt fyllt dagens konstometer.

Jag var därför mer än lycklig när vi lämnade konsten bakom oss och istället vandrade över Themsen på Millenium Bridge. Vi köpte varsin macka på Pret A Manger och enligt Maja var det den godaste hon ätit i hela sitt liv. Dessa smaskiga mackor satte vi oss för att avnjuta utanför St Pauls Cathedral i det soliga vädret. Precis vid katedralen fanns några japaner som höll på att skriva hälsningar på stora skynken till alla som drabbats av tsunamin och jordbävningen. Givetvis ville vi vara med och skriva vår lilla hälsning så det gjorde vi. Några japanska studenter kom fram till mamma med filmkameran i högsta hugg och frågade om de fick intervjua henne. Det fick de inte utan istället pekade hon på mig och sa "but you can take my daughter instead". Jaha, genast vändes kameran mot mig och jag stod där som ett fån och undrade hur jag blivit indragen i det hela. Jag fick i alla fall snällt stå där i en fem-tio minuter och låta mig bli intervjuad, en aaaningen pinsamt eftersom engelska men japansk brytning inte är det lättaste att förstå. Hur som helst, jag överlevde och vi kunde lite lätt generade  smyga där ifrån.

Vi tog nu istället tuben till Covent Garden som visade sig vara över förväntan, i alla fall i mina ögon. Har aldrig varit där innan men det visade sig vara världens mysigaste lilla område med både en stor marknad och en massamassa affärer. Dessutom var gatorna fulla av showande människor och till råga på allt fick jag en puss av en guldklädd levande staty. Inte dåligt det alltså! Efter att ha sprungit rundor där en stund så hoppade vi på tuben igen och begav oss till Hyde Park. Jag kilade iväg och handlade lite blåbär och hallon som vi avnjöt i solskenet och sen satt vi där och gottade oss en bra stund.

Under dagen har vi verkligen tränat på tusist-posen i alla fall. "ställ er där och se lite glada ut" eller "åhh, kan du inte ta ett foto på mig här" har varit dagens vanligaste mening. Ja i alla fall för min del, de andra är inte överdrivet förtjusta i att stå framför kameran. Till slut gick det hela så långt att Maja vägrade fota något annat än hundar, ouppsi.

Alldeles för snart var det dock dags att gå och hämta ut väskorna. Min enda halvfulla väska hade plötsligt förvandlats till tre tungviktare och jag behövde därför assistans.  Eftersom jag både hade en massa av Marias saker och Mathias kläder och 14 (!!) nummer illustrerad vetenskap så fick den sistnämnda snällt komma in och hjälpa mig att bära. Tillsammans tog vi alla fyra en sista fika på café Nero innan det var dags att vinka av varandra.

Snipp snapp snut, så var denna mysiga helgen slut


Hittade i alla fall något jag tyckte var fint på Tate Modern.


En glad tjej lämnar Tate Modern och går istället över Millenium Bridge..

.. & bort mot St Pauls Cathedral. Mycket bättre där ja!


Världens mumsigaste lunchmackor


St Pauls Cathedral och körsbärsträden i full blom


Flera bilder på blommorna såklart..


Damerna Håkansson njuter i solen


Covent Garden och en av alla många streetshower


Välbefolkat i Covent Garden


Syster tog en tur inom telefonkiosken


Hyde Park


& ja, tillslut hittade man bara sånahär bilder i kameran.