one of those things I'm already regretting
"Are you alive?", det var frågan min mamma precis ropade in genom min vita trädörr. "Yes, I'm fine", det svaret börjar kännas som lite rutin nu. Men okej det är sant, nu har jag snart spenderat ett helt dygn här i min lilla säng. Lite ångest på det men ändå, jag ska inte klaga. Har haft en hel del fint sällskap här i form av filmen Remember me, många timmars sömn, tidningarna Solo, Vecko Revyn och Elle som söta Johanna hade med sig, lite IKEA godis, en massa bilder att redigera och sortera och för tillfället en historiauppsats som jag äntligen börjar få lite flow i.
Ja jag vet, jag ska ta tag i mit liv snart, men en liten stund till tänker jag spendera här. Synd bara att himlen utanför är helt klarblå när jag av alla dagar inte har något val än att stanna inne. Men jag klagar inte, jag bara delar med mig lite av mina tankar. Ska bara skriva lite till på den satans uppsatsen och sen känner jag att jag gjort mig förtjänt av en dusch!
Whatever you do in life will be insignificant,
but it's very important that you do it.
Because nobody else will.
Ja jag vet, jag ska ta tag i mit liv snart, men en liten stund till tänker jag spendera här. Synd bara att himlen utanför är helt klarblå när jag av alla dagar inte har något val än att stanna inne. Men jag klagar inte, jag bara delar med mig lite av mina tankar. Ska bara skriva lite till på den satans uppsatsen och sen känner jag att jag gjort mig förtjänt av en dusch!
Whatever you do in life will be insignificant,
but it's very important that you do it.
Because nobody else will.
Kommentarer
Trackback
