MIXED FEELINGS
"Vill inte ens försöka förklara hur jag mår. Det går inte, har nog aldrig känt mig såhär upp-och-ner och ut-och-in och ändå så glad på samma gång. Denna resa kan bli det bästa som har hänt, och blir den inte det har jag ju mitt fina liv att komma hem till. Nej, detta är en chans, en möjlighet som bara kan leda till det bättre."
Precis såhär skrev jag i mitt första blogginlägg bara några timmar innan planet lyfte i januari. Nu, 164 dagar senare, 310 fler inlägg och en fantastisk resa senare sitter jag här och hade kunnat producera fram exakt precis samma rader. Nej, det går inte att förklara det jag känner nu. Jag känner mig lycklig på ett sätt jag aldrig förr trodde skulle vara möjligt men samtidigt spänd på vad som väntar näst. För visst känns det sorligt att lämna det här, platsen där jag skaffat mig ett liv, en identitet och en samhörighet. Det här halvåret har utan tvekan varit det bästa jag gjort i hela mitt liv och jag kommer aldrig någonsin att glömma det. (fick precis rysningar av mina egna ord, men det är så himla sant!). Jag ska spara den längst inne i mitt hjärta och bära med mig den som en del av mig.
Jag vägrar tro att jag nu kommit till ett slut. Nej, det här är bara början på vad som väntar mig ute i livet. Jag är redo att komma hem till mitt riktiga liv och leva det som aldrig förr. Varje äventyr följs av ett ännu större!
Precis såhär skrev jag i mitt första blogginlägg bara några timmar innan planet lyfte i januari. Nu, 164 dagar senare, 310 fler inlägg och en fantastisk resa senare sitter jag här och hade kunnat producera fram exakt precis samma rader. Nej, det går inte att förklara det jag känner nu. Jag känner mig lycklig på ett sätt jag aldrig förr trodde skulle vara möjligt men samtidigt spänd på vad som väntar näst. För visst känns det sorligt att lämna det här, platsen där jag skaffat mig ett liv, en identitet och en samhörighet. Det här halvåret har utan tvekan varit det bästa jag gjort i hela mitt liv och jag kommer aldrig någonsin att glömma det. (fick precis rysningar av mina egna ord, men det är så himla sant!). Jag ska spara den längst inne i mitt hjärta och bära med mig den som en del av mig.
Jag vägrar tro att jag nu kommit till ett slut. Nej, det här är bara början på vad som väntar mig ute i livet. Jag är redo att komma hem till mitt riktiga liv och leva det som aldrig förr. Varje äventyr följs av ett ännu större!
Kommentarer
Trackback
