elin håkansson

Detta inlägget hade jag tänkt tillägna den person som jag faktiskt ser upp till mest i hela världen, nämligen min fantastiska pappa. För tillfället ligger han nog med en syrgasmask över ansiktet och sover så sött medan läkarna rotar runt i hans mage på jakt efter en elak blindtarm. Usch den stackaren, hoppas att allt går bra och att han får mycket glass att äta imorgon så han piggnar på dig snabbt.

Pratade faktiskt med honom för bara några timmar sedan då kan agerade assistent i mitt bokande av fotbollsbiljetter. Förstår verkligen inte hur han orkar att vara så fruktansvärt tålmodig och snäll hela tiden. Nej, för vi satt där inte bara i en timme och kluddade med kortnummer, addresser, skrivare och allt annat som kan gå fel. När jag trots det lyckades boka för få biljetter så lät han mig tålmodigt upprepa hela proceduren en gång till. Precis innan vi sa hejdå nämnde han i alla fall att han hade lite ont i magen, men inget mer än så. Starkt att inte klaga mer, det visade ju sig vara blindtarmsinflamation och det är verkligen inte helt smärtfritt. 

I alla fall vill jag bara säga att jag är så himla imponerad av denna man. Så himla snäll och hjälpsam, ni vet en sån som man kan lita på i alla sitationer. Sen är han bra på allt också, tror inte att det finns mycket som han inte kan. Dessutom positivt inställd till allting och pigg på alla sorters äventyr. En riktigt perfekt pappa helt enkelt.
Ja, jag är imponerad!Mitt mål i li vet är därför att bli som honom, precis som min favoritpappa!

Hur som helst, krya på dig jättemycket och hör av dig så jag får veta hur du mår!

Grekland 2010, ändå pigga efter att
ha vandrat 1,6 mil nerför en ravin