WEDNESDAY
Nu har jag återigen hunnit ifatt här på bloggen och kan börja berätta om dagens händelser. Efter en sen kväll igår så bestämde vi oss för att ha en lite lugnare dag. Alla hade lite småsaker som behövdes shoppas så vi tänkte helt enkelt spendera en shoppingförmiddag i Kingston. Sagt och gjort, klockan nio vandrade jag genom parken för att kunna ta 65:an från Richmond och hinna vara på plats till affärerna öppnade.
Ett antal timmar, många provade kläder och en fika senare bestämde vi oss för att vara färdiga. Då hade hela familjen hitta fynd av olika slag och jag tror att alla kände sig rikitgt nöjda. Ska försöka visa mina inköp imorgon om jag hinner. Vi tog i alla fall våra tusen kassar med oss och tog bussen tillbaka till Richmond. Där gick vi först en runda och spanade in skolan, som nu var fyllt av amerikaner vilka passat på att komma fram när vi bröliga svenskar är borta. Därefter bestämde vi oss för att ta en promanad i Rishmond Park och ta en sväng förbi Isabella Plantation. Detta är något min värdmamma tjatat om varje dag i en månad att jag ska göra och hon har till och med dragit till med "I will kill you if you don't go there [Isabella Plantation], this is your only chance and you have to see all the flowers". Visst var det fint, men kanske inte värt att dö för? Vi tog en liten picknick precis utanför den lilla parken, mackor från Waitrose och choklad från favoritaffären i Kingston!
Därefter var det dags att röra på påkarna och vandra hemåt. Det tog sin lilla tid eftersom folk bara blev tröttare och tröttare men tillslut nådde vi faktiskt Richmond Gate. Vi bestämde oss för att äta en snabb kvällsmat och en caesarsallad senare begav vi oss hem till varsitt håll, mätta och belåtna.
Efter att jag vandrat hemåt genom parken sprang jag inom huset och lämnade mina påsar och tog på min mina gympaskor. Sen tog jag en låång promenad runtom i East Sheen men musiken dunkande i mina öron. Så himla underbart och precis vad jag behövde. Men ni ska tro att jag har ont i rumpan nu, har nog gått en två mil sammanlagt idag kanske!
Den här ska jag visa Maggan, som ett bevis sådär!
Ni ska inte tro att min kära familj ställer upp frivilligt på foto. De måste
nämligen först göra tusen grimarser var innan de kan slå till med ett
vanligt leende. Ja, ni ser ju själva hur de håller på.
Ett antal timmar, många provade kläder och en fika senare bestämde vi oss för att vara färdiga. Då hade hela familjen hitta fynd av olika slag och jag tror att alla kände sig rikitgt nöjda. Ska försöka visa mina inköp imorgon om jag hinner. Vi tog i alla fall våra tusen kassar med oss och tog bussen tillbaka till Richmond. Där gick vi först en runda och spanade in skolan, som nu var fyllt av amerikaner vilka passat på att komma fram när vi bröliga svenskar är borta. Därefter bestämde vi oss för att ta en promanad i Rishmond Park och ta en sväng förbi Isabella Plantation. Detta är något min värdmamma tjatat om varje dag i en månad att jag ska göra och hon har till och med dragit till med "I will kill you if you don't go there [Isabella Plantation], this is your only chance and you have to see all the flowers". Visst var det fint, men kanske inte värt att dö för? Vi tog en liten picknick precis utanför den lilla parken, mackor från Waitrose och choklad från favoritaffären i Kingston!
Därefter var det dags att röra på påkarna och vandra hemåt. Det tog sin lilla tid eftersom folk bara blev tröttare och tröttare men tillslut nådde vi faktiskt Richmond Gate. Vi bestämde oss för att äta en snabb kvällsmat och en caesarsallad senare begav vi oss hem till varsitt håll, mätta och belåtna.
Efter att jag vandrat hemåt genom parken sprang jag inom huset och lämnade mina påsar och tog på min mina gympaskor. Sen tog jag en låång promenad runtom i East Sheen men musiken dunkande i mina öron. Så himla underbart och precis vad jag behövde. Men ni ska tro att jag har ont i rumpan nu, har nog gått en två mil sammanlagt idag kanske!
Den här ska jag visa Maggan, som ett bevis sådär!
Ni ska inte tro att min kära familj ställer upp frivilligt på foto. De måste
nämligen först göra tusen grimarser var innan de kan slå till med ett
vanligt leende. Ja, ni ser ju själva hur de håller på.
Kommentarer
Trackback
